-
1800-talskändisar i skärgården
Förutom Augustin Ehrensvärd som grundade Sveaborg (och som nämndes i ett tidigare inlägg) har också andra personer som blivit ihågkomna i historien rört sig i Halstö-trakterna och den närliggande skärgården. Den ryska tsaren Alexander III och hans gemål prinsessan Dagmar av Danmark vistades i västra Nylands skärgård med sin lustjakt, och gästade bl.a. Källviken nära Ekenäs och Barösund. De besökte trakten i flera repriser under åren 1880- och 1890-talet och Dagmarkällan vid Källviken har fått sitt namn av prinsessan Dagmar, som ett minne av besöken. Kejsarparet väckte uppmärksamhet där de rörde sig: sällskapet reste med tre kejserliga yachter och ett antal lotsbåtar. En annan som tillbringade tid i Snappertuna…
-
Besök 1800-talets Halstö
På Tunabacka i Snappertuna finns Forngårdens museum som öppnades år 1958. Museet visar hur man bodde på ett skärgårdshemman i mitten av 1800-talet, komplett möblerat med sängar, köksattiraljer, spinnrock, verktyg, spritplunta och smörstämpel. På huvudbyggnaden på gårdsmuseet, en röd låg s.k. parstuga kan man läsa namnet Halstö. Hit har nämligen den gamla mangårdsbyggnaden fån 1700-talet (bokstavligen) vandrat vidare. På 1940-talet gjorde Snappertunaborna en gemensam insats för att grunda ett museum, en forngård som skulle visa hur folk levde på 1700- och 1800-talet. För att sätta fart på projektet grundades Snappertuna Fornminnesförening, som ägde museet fram till år 1967, då kommunen tog över. Till museet samlade Snappertunaborna i hop byggnader och…
-
Stormen som ledde till en byggnadsboom i skärgården
Den 28 augusti år 1890 drabbades Finland av en ovanligt förödande storm. Enligt dåtida väderobservationer förekom vindar med vindhastighet på upp till 50 m/s sydvästlig vind. Hur stark vinden verkligen var har inte i efterhand kunnat fastställas, men med stor sannolikhet uppnådde den orkanstyrka, dvs. 33 meter i sekunden eller mer. Stormen, som kallades Augustistormen, skapade rubriker i tidningarna längs sydkusten där bl.a. takplåtar blåste av hus, fönsterrutor krossades i vinden och byggnadsställningar rasade. I Nya pressen beskrevs stormen som en ”fruktansvärd orkan” och i Västra Nyland kunde man läsa att ”Knipan [en föregångare till dagens restaurang Knipan i Ekenäs] som fick taga emot vågorna, knakade i sina fogar då…
-
Spritsmugglingen i skärgården för hundra år sedan
Under åren 1919–1932 var förbudslagen i kraft i Finland. Förbudslagen förbjöd både försäljning och användning av alkoholhaltiga drycker. Lagen var ett försök att minska på alkoholanvändningen i Finland. Det man inte räknat med var att den också ledde till en omfattande spritsmuggling. Sprit smugglades från Estland, och också från Tyskland och Holland där det fanns stora spritfabriker. Under de 13 åren lagen var i kraft var närmare 160 000 finländare inblandade i spritsmugglingsverksamheten. Motsättningarna i Finland var stora under den här tiden. Fattigdomen var utbredd i Finland och inbördeskriget var i färskt minne. Också skärgårdsborna i Snappertuna skärgård kunde tjäna pengar på att hämta spritkanistrar från lastfartyg ute till havs. Smugglarligor anlitade…
-
Munkar, sumpbåtar och fågelnät – vad ortnamnen har att berätta
Tittar man närmare på ortnamnen i skärgården (och var som helst annanstans också förstås) kan man få en hel del information om vad som försiggått på platsen. Här följer några ortnamn i närheten av Halstö som bär på en historia: Namnet Sumpbåtsören (i dag Sumppis) berättar att platsen användes som hamn för sumpbåtar, det vill säga båtar som användes för att transportera fisk. Fisken transporterades både till Tallinn, Helsingfors och Stockholm. Sumpbåtsfladan, viken där man drog upp båtarna, kallas i dag för Lagunen. I namnet Munkören är munkarna i namnet antagligen franciskanermunkar från Padis kloster i Estland. Klostret hade stort inflytande på västra Nyland under 1300-talet och köpte upp flera…
-
Halvskifte – ett skärgårdshemman bebott sedan medeltiden
Skärgårdshemmanet Halstö, eller Halvskifte som det ursprungligen hette, har varit bebott sedan medeltiden. Första gången ön förkommer i skrift är år 1451 och namnet stavas då Halfskifftö. Orsaken till att ön nämns är att en man vid namn Almand (namnet syftar antagligen på det franska ordet för tysk) var skyldig att erlägga 8 örtugar (silvermynt) i flötesskatt till svenska kronan. Flötesskatt antas beteckna ett slag av specialskattearrangemang där hemmansägarna fick skattelättnader mot att de fungerade som lotsmän. Farleden längs den finska kusten gick söder om Halstö. Skeppen höll sig nära kusten eftersom de då var mer skyddade för stormar. Samtidigt var det utmanande att navigera genom skärgården eftersom farvattnen…
