Munkar, sumpbåtar och fågelnät – vad ortnamnen har att berätta

Tittar man närmare på ortnamnen i skärgården (och var som helst annanstans också förstås) kan man få en hel del information om vad som försiggått på platsen. Här följer några ortnamn i närheten av Halstö som bär på en historia:

Namnet Sumpbåtsören (i dag Sumppis) berättar att platsen användes som hamn för sumpbåtar, det vill säga båtar som användes för att transportera fisk. Fisken transporterades både till Tallinn, Helsingfors och Stockholm. Sumpbåtsfladan, viken där man drog upp båtarna, kallas i dag för Lagunen.

I namnet Munkören är munkarna i namnet antagligen franciskanermunkar från Padis kloster i Estland. Klostret hade stort inflytande på västra Nyland under 1300-talet och köpte upp flera hemman som betalade skatt till klostret. Munkarna gjorde fiskefärder i skärgården. Det finns flera ortnamn på -munk i trakterna , vilket vittnar om Padisklostrets inflytande på trakten.

Flöxan (tidigare Flögholm) har fått sitt namn från en speciell typ av fågeljakt som ortsborna sysslade med just där.  I sundet mellan Halstö och Flöxan spände man nämligen upp ett nät mellan öarna för att fånga fåglar. Det var ett vanligt sätt att fånga fågel förr i tiden.

Sist ett namn vars historia berättar om en häst och hans bragder: Adamsgrundet, (också kallat Adam eller Hästen). Grundet lär ha fått sitt namn efter att hästen Adam en gång stått uppe på grundet. Grundet är brant och bergigt och det var, och förblir, ett stort mysterium hur hästen tagit sig upp dit.